«

»

Maj 28

2019-05-20/21 Santorini

DSC_0052DSC_0058Våra glada reskamrater, Ingegerd och Carl-Henrik Grevfors också härifrån Täby, som vi lärt känna genom bridgen de senaste åren. Bilden bredvid visar vår lilla båt (minst i MSC:s stora flotta), som hade allt. Längst bak, högst upp ser ni en liten fotbollsplan. Här fanns också ett antal restauranger, förutom den vi åt på, flera barer med dansgolv och en stor teater, där man visade olika facinerande shower: Scener från musikaler från Paris, London och New York och akrobater som  gjorde helt fantastiska nummer. Så inte led man brist på underhållning. Ville man shoppa kunde man det också. Jag kunde t.ex köpa en snygg skjorta, eftersom min låg hemma, nystruken och fin, att använda på MIN stora dag.

DSC_0063DSC_0064Inloppet till Santorini var fascinerande. Vi var inte det enda kryssningsfartyg som anlöpte Santorini – denna mytomspunna ö, späckad med sevärdheter och affärer, gallerier, barer och mycket värt att se. Likt lydiga svenskar, ställde vi oss i en slingrande kö som väntade på linbanan, som skulle ta oss upp till allt det sevärda

DSC_0067DSC_0068DSC_0069DSC_0071

Förutom de vackra vyerna, insisterade kyparen, på den av oss utvalda restaurangen, att få ta en bild av de tjusiga turisterna. Det kunde vi ju inte förvägra honom, för att sedan njuta av en härlig grekisk lunch.DSC_0073DSC_0075Det här ser väl härligt ut, men nerfärden var inte lika enkel som uppstigningen i linbanan. Nu skulle vi gå ner hade vi bestämt. Vi vandrade genom myllret längs de smala gränderna för att slutligen se skylten – ”Old port” – och en pil ditåt.

DSC_0083DSC_0084Vi följde den utstakade vägen och nedför denna sluttning och tiden tilll båtens avgång närmade sig med stormsteg. Vad vi inte förstod var att alla dessa åsnor vi såg också kunde ha fört oss uppför berget i stället för att köa för linbanan. Tyvärr tog jag inga bilder av åsnorna som stod uppställda längs nästan hela sträckan nerför berget. Vi hann, men denna strapatsrika nergång var jobbig för mig, som ju har vissa balan- och koordinationsproblem, men det fixade sig. Tillbaka på m/s Sinfonia var det rast-vila som gällde inför galakvällen.

Tyvärr hade jag glömt kameran till just denna kväll. Typiskt !! Mycket var ju hemligt och Gilla och Ingegerd smidde planer. Som vanligt kom våra glada och leende kypare fram och serverade oss en härlig 3-rätters och när den började lida mot sitt slut, blev det ett himla liv. Alla kypare kom slående på diverse föremål, sjungande och helt plötsligt stod jag i centrum. In kom nu en tårta som Gilla beställt och fixat texten på, ”I love you” stod det, och den var suveränt god. Ni som har Facebook kunde se den !

Det blev verkligen en kväll att minnas. Ingegerd och Carl-Henrik hade tidigare uppvaktat med en läcker bilderbok om ”Stockholm – då och nu” av Johan Lindberg och en bussnygg T-shirt med texten ”Venice”, suverän för sista dan i Venedig. Minnet hur kvällen slutade sviker mig, men den blev säkerligen minnesvärd :) Detta var kulmen på Gillas present – min bästa fru någonsin, världens bästa farmor och mycket omtyckta bonusmormor

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kan använda följande HTML etiketter och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>